Projektet Eko-Sol
2020–2022 pågick ett samarbete mellan forskningsinstitutet RISE och miljökonsultbolaget Ecogain: Eko-Sol, ett projekt finansierat av Energimyndigheten. I projektet undersöktes hur jordbruk (odling och/eller djurhållning) i solcellsparker, så kallat agrivoltaics eller solbruk, kan tillämpas i en svensk kontext. I projektet undersöktes även hur biologisk mångfald kan påverkas av solcellsanläggningar, och hur de kan utformas med så liten negativ och så stor positiv påverkan som möjligt. All mark som tas i anspråk behöver utredas, då förändrad markanvändning är den största orsaken till den ständigt minskande biologiska mångfalden. Det är viktigt att utreda vilka effekter en solcellspark får för såväl oss människor och vår livsmedelsproduktion, som vilda djur, insekter och växter.
Projektet påbörjades med en litteraturstudie, där tidigare forskning och erfarenheter – nationella och internationella – på området sammanställdes. Denna blev sedan en utgångspunkt för resten av projektet. Därefter genomfördes en nulägesanalys av dagens solparker rörande tidigare markanvändning, utformning och vad som i så fall gjorts på dessa platser för att optimera förutsättningarna för biologisk mångfald, odling och/eller djurhållning. Fortsättningsvis utfördes en fallstudie av ett urval av de undersökta parkerna i kartläggningen, där förslag togs fram på hur de kan förbättras med avseende på jordbruk och biologisk mångfald. Det var här som Karin Morell, miljövetare och projektledare på RISE, kom in i projektet.
Eko-Sol resulterade slutligen i en handbok som bland annat beskriver en process som man kan följa vid anläggning, installation, drift och nedmontering av solcellsparker. Handboken är grundad i principer i syfte att orsaka så lite skada som möjligt på platsen och den omkringliggande miljön samt för att skapa goda förutsättningar för djur och växter på platsen.
För att komma direkt till handboken och resten av projektets rapporter, besök RISE:s hemsida där det går att läsa mer.
Handboken och Hänsynshierarkin
Vid anläggning av solcellsparker rekommenderar handboken att den så kallade Hänsynshierarkin efterföljs. Hänsynshierarkin innebär att skador på naturvärden, till exempel arter och naturtyper:
- i första hand ska undvikas helt
- i andra hand ska minimeras
- i tredje hand ska restaureras
- i fjärde hand – som sista alternativ – ska kompenseras genom åtgärder för att stärka platsens naturvärden, antingen inom eller utanför det område som påverkas
Detta innebär att platsen för solcellsparker noga ska undersökas och värden identifieras, för att det ska vara möjligt att helt undvika eller minimera skada, eller avgöra om det finns behov av att kompensera för förlorade värden. Det är dock essentiellt att vi förstår att alla naturvärden inte kan kompenseras helt och hållet – sådana platser bör därför inte exploateras alls. Därav behöver platsen för en solcellspark väljas med omsorg.
Beroende på platsens unika förutsättningar är det möjligt att solcellsparker kan skapa goda miljöer för både jordbruk och biologisk mångfald. Bland annat går det att i en sandig miljö skapa miljöer för insekter och ängsväxter. Dessa funktioner går även att kombinera med betesmark för får och vattenmiljöer för groddjur. Tillsammans med en solcellspark på rik jordbruksmark finns det olika grödor som trivs mellan raderna av solpaneler. Det som gör solbruk något omständligt är att en rationell skötsel för jordbruk är svår att åstadkomma, samt att hela ytan inte producerar lika mycket som ett rationellt och moderniserat jordbruk. Det handlar om att hitta nya sätt att utnyttja marken i dessa miljöer. Sammanställningen av positiva och negativa aspekter hos en solcellspark nedan visar att vi har mycket kvar att lära oss om multifunktionella ytor i landskapet.
Positivt med solcellsparker
- Stora solcellsanläggningar producerar stora mängder solkraft, alltså fossilfri energitillverkning
- Inga utsläpp eller buller
- Fundamenten täcker endast en väldigt liten del av ytan, vilket innebär att marken inte skadas i så stor utsträckning, samt att det öppnar upp möjligheten för kombinerade nyttor (både livsmedelsproduktion och (åter)skapande av ängs- och våtmarker och andra biotoper)
- Vid torra somrar kan skuggningen från panelerna ha fördelar för tillväxt och skörd, något som förväntas bli viktigare i takt med klimatförändringarna
- På grund av det varierande mikroklimatet kan potentiellt en större variation av arter och grödor samexistera, både ljuskrävande och skuggtåliga
- Marken öronmärks i åtminstone 30 år till produktion av el (och eventuell livsmedelsproduktion), och kan därmed undkomma att exploateras av exempelvis bebyggelse
Problematiska aspekter med solcellsparker
- Omhändertagandet av den solel som produceras är en utmaning och det finns idag inget robust sätt att lagra solel på
- Marken packas vid anläggning, vilket kan ha en negativ påverkan på odlingsförutsättningarna och på växt- och djurliv
- Växtlighet avlägsnas och habitat för djur och insekter påverkas
- Det är inte belagt hur solpanelerna påverkar grödhälsa, tillväxt och skörd i en svensk/skandinavisk kontext, eller vilka grödor och odlingssystem som lämpar sig – mer forskning behövs innan solbruk skalas upp
- En solcellsanläggning håller endast i 30 år och kräver därefter att marken/området störs igen vid nedmontering (därefter kan ursprunglig markanvändning återgå)
- Kan ha en stor påverkan på landskapsbilden
Karin Morell, RISE, förklarar att det är viktigt att varje plats utreds för sig och att de förhållanden som råder på platsen, så som jordmån och omgivande natur, undersöks noggrant innan ingrepp i landskapet görs. Det är inte endast ytan på platsen för solcellerna som påverkas utan även landskapet i stort. Exempelvis skapar en inhägnad solcellspark en barriär för växter och djur, vilket kan minska spridningen av mångfald i området.
”Solcellsparker kan potentiellt möta flera nationella och internationella utmaningar om de kombineras med andra funktioner” – Karin Morell, projektledare på RISE.
Projektet visar en potential i solkraft och illustrerar vikten av att hitta bra sätt att lagra och omhänderta den el som produceras. Det är även viktigt att hitta platsspecifika lösningar som faktiskt förbättrar ett områdes värden och kvaliteter, eller åtminstone inte påverkar platsen negativt.
Det är många aktörer och sektorer i samhället som påverkas av solcellsparker. Inte bara djur och natur, utan även lantbrukare och de som har rådighet över anläggningarna. Solkraft är spännande och innovationen går framåt med stormsteg. På grund av den snabba utvecklingen av förnyelsebar energi och solceller är det viktigt att lyfta blicken och se upp för feltramp i jakten på en universell lösning. Kvarnerup vill vara en del av en positiv utveckling och bidra till goda samhällsinvesteringar och optimerade solcellsanläggningar, för allt och för alla.
