/ Solkraftguiden

Säkringen går hela tiden: så hittar du orsaken

En säkring som går en gång är en händelse. En säkring som går hela tiden är ett besked. Den talar om att något drar mer ström än ledningen är byggd för — och det enda den kan göra åt saken är att bryta. Oftast är förklaringen ofarlig och går att hitta på några minuter: för mycket på samma grupp, eller en apparat som gått sönder. Ibland är det något i väggen. I den här guiden går vi igenom hur du skiljer de lägena åt, de fem vanligaste orsakerna, och var gränsen går för vad du får göra själv.

Säkringen går hela tiden: så hittar du orsaken

Först: hur snabbt gick den?

En säkring — vare sig det är en gammal proppsäkring eller en automatsäkring (dvärgbrytare) — har två jobb. Den ska bryta när strömmen ligger lite för högt under en längre stund, och den ska bryta direkt när strömmen rusar iväg. Hur snabbt den gick säger därför mycket om vad som hänt.

  • Efter en stund, när mycket var igång — sekunder eller minuter efter att du satte på ugnen, vattenkokaren eller värmefläkten. Det är överlast: gruppen ombeds leverera mer än den är byggd för. Oftast ofarligt, men ett tecken på att elen inte räcker till hur huset används.
  • Omedelbart, kanske med en smäll eller gnista — i samma ögonblick som något slogs på eller kopplades in. Det är kortslutning: strömmen tar en genväg den inte ska ta. Det är nästan alltid ett fel någonstans, i en apparat eller i installationen.

De fem vanligaste orsakerna

Ordningen nedan är ungefär hur ofta vi möter dem på servicejobb. De två första står för det stora flertalet.

1. För mycket på samma grupp

Varje grupp i elcentralen tål en viss ström. Räknat i effekt räcker en grupp med 10 ampere till ungefär 2 300 watt, och en med 16 ampere till ungefär 3 700 watt (230 volt gånger strömmen). En vattenkokare drar ofta 2 000 watt, en mikrovågsugn över 1 000, en värmefläkt eller en hårtork lika mycket. Två sådana på samma grupp samtidigt är nog för att en 10-amperesgrupp ska ge upp.

Det knepiga är att grupperna sällan följer rummen. Ett uttag i köket och ett i hallen kan sitta på samma grupp, och det är först när säkringen går som man märker det. Testa själv: slå ifrån säkringen och gå runt med en lampa eller en laddare för att se vilka uttag som blev strömlösa. Skriv upp det på luckan.

Lösningen är att flytta det som drar mycket till olika grupper. Fungerar inte det — för att köket helt enkelt har för få grupper för hur det används i dag — behöver det dras fler grupper. Det är ett jobb för elinstallatör, och ofta gjort i samband med att centralen ses över.

2. En apparat eller sladd som gått sönder

Går säkringen direkt när en viss sak kopplas in eller slås på, är det sannolikt saken själv. Vanligast är apparater med värmeelement eller motor: vattenkokare, brödrost, kaffebryggare, dammsugare, elverktyg. En nött eller klämd sladd — bakom en soffa, under en matta, i en dörr — ger samma resultat.

Metoden är densamma som vid felsökning av jordfelsbrytaren: dra ur allt på gruppen, återställ säkringen, sätt tillbaka en sak i taget. Den som fäller säkringen är felet. Använd den inte igen förrän den är lagad eller bytt.

3. Startström från motorer

En motor drar betydligt mer ström i sekunden den startar än när den väl går. Dammsugare, kompressorer i frysar och värmepumpar, tvättmaskiner och elverktyg som cirkelsågar kan få en säkring att gå i startögonblicket fast de klarar sig fint sedan.

Säkringar finns därför i olika utföranden: snabba och tröga proppar, och automatsäkringar med olika karaktäristik som tål olika mycket startström. Har gruppen fel sorts säkring för det som sitter på den kan det vara hela förklaringen. Men valet ska göras av den som kan räkna på ledningen — och det är aldrig en fråga om att sätta i en större säkring (se nedan).

4. Glödlampan som gick sönder

En klassiker i hus med äldre armaturer: en glödlampa går sönder, det blir en kort ljusbåge inne i lampan och säkringen går samtidigt. Byt lampan och återställ säkringen — händer det inte igen var det inget mer än så. Med LED-lampor är det ovanligt.

5. Fel i den fasta installationen

Hjälper ingenting av ovanstående — säkringen går med allt urkopplat, eller går utan att du kan koppla det till något — sitter felet troligen i det som är fast monterat: en lös anslutning i en dosa, ett skadat uttag, en kabel som klämts eller borrats i vid en renovering, fukt i ett utomhusuttag.

Det är också den farligaste kategorin, eftersom en dålig anslutning kan bli varm länge innan något märks. Elsäkerhetsverket uppmanar att hålla uppsikt över uttagen: de ska sitta fast och vara utan sprickor och missfärgningar, och det som inte är säkert ska tas ur drift genast. Märker du brännlukt, ett uttag som är varmt eller missfärgat, eller hör knaster i väggen: slå av gruppen och ring en elektriker samma dag.

Är det jordfelsbrytaren som löser ut snarare än säkringen är det en annan sorts fel, med en egen metod. Vi har gått igenom den i guiden Jordfelsbrytaren löser ut.

Sätt aldrig i en större säkring

Det är frestande när en 10-ampereprop går för tredje gången samma kväll att skruva i en 16:a. Gör inte det. Säkringen är vald efter ledningen i väggen, inte efter hur mycket du vill kunna ha igång. En större säkring släpper igenom mer ström än kabeln är byggd för, och då är det kabeln — inne i väggen, där ingen ser den — som blir varm i stället. Det är så säkringen gör om ett irritationsmoment till en brandrisk.

Proppsäkringar har färgkod: grön är 6 ampere, röd 10, grå 16, blå 20. I botten av proppsäkringens hållare sitter en passkruv i samma färg som gör att en större propp inte ska gå att skruva i. Elsäkerhetsverket är tydligt med att en trasig propp ska ersättas med en med samma märkström.

När huvudsäkringen går

Blir hela huset strömlöst, eller bara ungefär en tredjedel av det, är det inte en gruppsäkring utan huvudsäkringen som gått. Den sitter före elcentralen och begränsar hur mycket hela bostaden kan ta ut samtidigt. Den brukar gå när flera stora förbrukare råkar sammanfalla: laddbox, värmepump, spis, bastu, varmvattenberedare.

Här finns två vägar. Den ena är en effektvakt som tillfälligt sänker laddboxen eller kopplar bort annat när det närmar sig gränsen — ofta den billigaste lösningen. Den andra är att höja huvudsäkringen. Det kräver föranmälan till elnätsföretaget av ett registrerat elinstallationsföretag innan arbetet påbörjas, och det kan påverka nätavgiften. Vi har skrivit mer om reglerna i guiden om att byta elcentral.

Vad du får göra själv

Mer än man kanske tror, men inte allt. Enligt Elsäkerhetsverket gäller det här för den som vet hur arbetet ska utföras:

  • Byta en trasig proppsäkring mot en med samma märkström, och återställa en utlöst automatsäkring — går bra
  • Dra ur, koppla in och byta apparater, och laga sladdar på apparater och skarvsladdar — går bra
  • Byta ett befintligt vägguttag eller en befintlig strömbrytare för högst 16 A mot likadant — tillåtet, men inte från ojordat till jordat och inte flytta
  • Dra nya grupper, lägga till uttag, arbeta inne i elcentralen eller ändra huvudsäkringen — kräver registrerat elinstallationsföretag

När du bör ringa elektriker

Några lägen ska inte felsökas vidare på egen hand:

  • Säkringen går med allt urkopplat från gruppen. Felet sitter i installationen.
  • Det luktar bränt, ett uttag är varmt eller missfärgat, eller det knastrar. Slå av gruppen och ring samma dag.
  • Det händer igen och igen trots att du flyttat runt apparaterna. Gruppen räcker inte till — det behövs fler grupper eller en översyn av centralen.
  • Huvudsäkringen går. Det är ett effektproblem för hela bostaden, inte för ett rum.

Behöver du hjälp?

Kvarnerup Elektriska är elfirman från Vallkärra strax utanför Lund. Vi tar servicejobb och felsökning hos privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Lund, Malmö och övriga Skåne. Timpriset är fast och offentligt — 665 kronor exklusive moms — och på arbetet gäller rotavdrag med 30 procent.

Ring växeln på 046-440 10 50 eller skicka en förfrågan så hör vi av oss med en tid. Läs mer om vad vi gör under elservice.

/ FAQ

Vanliga frågor

Kortfattade svar på det som oftast dyker upp kring ämnet.

Varför går säkringen hela tiden?
Antingen för att gruppen överbelastas — för många apparater som drar mycket ström samtidigt — eller för att något har kortslutning, oftast en trasig apparat eller sladd. Går säkringen efter en stund när mycket är igång är det överlast. Går den direkt när något slås på är det kortslutning. Går den med allt urkopplat sitter felet i den fasta installationen och då behövs en elektriker.
Får jag sätta i en större säkring?
Nej. Säkringen är vald efter ledningen i väggen. En större säkring låter mer ström gå än kabeln är byggd för, så att kabeln kan bli varm inne i väggen. En trasig proppsäkring ska ersättas med en med samma märkström. Räcker gruppen inte till behöver det dras fler grupper, vilket görs av ett registrerat elinstallationsföretag.
Hur mycket klarar en 10 A-säkring?
Ungefär 2 300 watt sammanlagt på hela gruppen (230 volt gånger 10 ampere). En 16 A-grupp klarar ungefär 3 700 watt. En vattenkokare drar ofta runt 2 000 watt, så den tillsammans med en mikrovågsugn eller värmefläkt räcker för att en 10 A-grupp ska gå.
Får jag byta säkring själv?
Ja. Elsäkerhetsverket listar byte av trasig proppsäkring och återställning av utlöst automatsäkring bland det en privatperson får göra själv, så länge proppsäkringen ersätts med en med samma märkström. Att dra nya grupper eller arbeta inne i elcentralen kräver däremot ett registrerat elinstallationsföretag.
Vad är skillnaden mellan när säkringen och jordfelsbrytaren löser ut?
Säkringen löser ut när strömmen blir för hög för ledningen — vid överlast eller kortslutning. Jordfelsbrytaren löser ut när ström läcker till jord, redan vid 30 milliampere, för att skydda människor. De letar alltså efter olika fel och felsöks på olika sätt.

Boka konsultation

Funderar du på ett elarbete hemma eller i fastigheten? Hör av dig så svarar vi på dina frågor och bokar gärna ett platsbesök.

Vi använder uppgifterna för att svara dig. Läs hur vi behandlar dem i vår integritetspolicy.